En helt underbart solig vårdag!
Jag vaknade med ett leende på läpparna när jag insåg att Mamma & Hera plingade på dörren. Blev så himla glad! På med kaffet och in med bullen i käften, helt fantastisk start på dagen. Satt och pratade, berättade gamla historier för Marcus & bara myste. Vi bestämde oss för att gå en sväng i solen och passa på att miljöträna Maud (Hera) & Freja på Chapmanstorg. Ett litet bakslag men många framsteg vägde upp det. Vi hade jättemysigt på promenaden!
Sen gick vi hem och Kimsan kom över och umgicks med oss en stund, sen tittade Pappa förbi också. Denna dagen har verkligen varit perfekt. Jag har inte haft ångest eller panikångestattacker en enda gång!!
När alla skulle hem sen så bestämde jag & Maki oss för att åka in till stan och käka. Tanken var också att vi skulle köpa en flaska gott rött vin till BigBrother ikväll men systemet hade stängt när vi väl kom fram. Vi satte oss på Murveln? Hette det så tro? Plankstek för min del & Fish ´N Ships för Makis del, till detta varsin stor stark så klart. Satt och bara njöt gjorde vi.
Vidare in på hemköp.. Här må ni tro, pojken hade ju pengar så tro fan att vi shoppade loss. Det blev massa gott till oss och massa gott till Freja & Katterna, och nya nummret av Härliga Hund så klart! En flaska vin fick vi köpa av Madde så det hela slutade ju perfekt. Nu ska vi bara trycka i oss onyttigheter och slappa järnet!
Sen gick vi hem och Kimsan kom över och umgicks med oss en stund, sen tittade Pappa förbi också. Denna dagen har verkligen varit perfekt. Jag har inte haft ångest eller panikångestattacker en enda gång!!
När alla skulle hem sen så bestämde jag & Maki oss för att åka in till stan och käka. Tanken var också att vi skulle köpa en flaska gott rött vin till BigBrother ikväll men systemet hade stängt när vi väl kom fram. Vi satte oss på Murveln? Hette det så tro? Plankstek för min del & Fish ´N Ships för Makis del, till detta varsin stor stark så klart. Satt och bara njöt gjorde vi.
Vidare in på hemköp.. Här må ni tro, pojken hade ju pengar så tro fan att vi shoppade loss. Det blev massa gott till oss och massa gott till Freja & Katterna, och nya nummret av Härliga Hund så klart! En flaska vin fick vi köpa av Madde så det hela slutade ju perfekt. Nu ska vi bara trycka i oss onyttigheter och slappa järnet!
Glädjen när man kommer in från en "problemfri" promenad är ovärderlig! ♥
Den lyckan, den glädjen fick jag känna när vi kom hem för en stund sen. Då dagen i övrigt varit skitkass så behövde jag verkligen detta.
Jag tog många djupa andetag innan vi började promenera upp mot gröna vallen. Gick jättesakta för att hålla ner stressnivån så mycket som möjligt. Väl framme fick hon kissa & bajsa samt lukta runt lite i lugn och ro innan vi började "på riktigt". Två hundar kom på långt håll och jag lyckades bryta fokus från dom till mig på första försöket, belöning i massor.. Gick vidare låååångsamt mot dalheimershus och ner längsmed vägen. Tränade stenhårt på att hon skulle gå brevid mig - sakta. Det gick lite trögt första minuten men sen gick ljuset upp för Freja. Vi får möte med en sån där låg cyckel (en sån dom typ ligger ner i) och jag ber henne att stanna upp bredvid mig, det gör hon och riktar dock fokus mot cyckeln, men inget mer än så. Underbart!
Vidare in mot min pojkväns hus (denna promenad tar för mig ensam ca 5 minuter) och när vi var framme så hade det gått drygt 20-30min. Inte dåligt alls. Marcus kommer ut och vi står och pratar lite. Från håll ser jag "han med dobbermannen" som vi kallar honom. (Freja hatar hans stora dobberman och dobbermannen hatar henne) Han har sin lilla hund med sig och denne springer lös rakt emot oss.
Freja har aldrig hälsat på den lilla hunden innan men då jag vet att hon alltid är bra med hundar så var jag inte det minsta orolig för hennes del, dock ropade jag med den gladaste rösten jag kunde mot den andra hunden "Heeeeeej lilla duuu".. Då började ju svansen gå som bara den på den lilla och "han med dobbermannen" kunde hinna ifatt sin lilla valp.
Jag blev lite paff faktiskt för han var trevlig. Valpen han hade var jättego den också och Freja hon drog i gång med sin vanliga uppvisning som hon drar för alla hundar.. Dvs. Springa så fort hon kan från håll till håll för att sen slänga sig ner på armbågarna så fort det bara går för att dra igång den andre. Hon lyckas iallafall 9 av 10 gånger!
Jag var så stolt över henne och Han såg lika paff ut som mig då vi länge gått och "blängt" på varandra med varsin tokig hund i kopplet som skäller mot den andra.. Det var en härlig känsla att få prata med honom på nära håll, med två glada hundar. Vi gick sedan en sväng förbi affären och sedan hem. "Problemfritt" och underbart!
Framsteg med Freja
Jag har jobbat MYCKET med mig hund. Nu pratar jag inte tävlingslydnad eller agility utan helt enkelt bara för att få henne att vara en hyffsat normal hund. För hon var ingen hund, hon var ett monster (inte elak) men jävlar vad jobbig hon var. Hon trotsade var enda sekund och var enda gång hon fick chansen så testade hon gränserna.. Om och om och om och om igen.. Envetnare hund har jag aldrig hört talas om. Det kan alla som har "haft med Freja att göra" intyga. Det har tagit 3 år för henne att lugna ner sig (läs: måttligt). Vi gick på kurser.. Jag kämpade och hon kämpa emot..
Tack vare Catharina Fahlberg på Hundens Hus Göteborg, kunde jag med dom rätta verktygen och rätt inställning jobba med min hund på rätt sätt. Tro mig, vad jag jobbade med Freja. Det var inte "en timma om dagen" det var dygnet runt..
Freja är idag betydligt mer lätthanterlig om jag kan kalla det så. Hon har aldrig varit aggressiv det vill jag understryka ordentligt. Hon har bara varit en jävligt jobbig trotsig damphund. Hade jag fått börja om från dag ett imorgon med dom kunskaperna jag har idag så tror jag att Freja hade varit betydligt lättare betydligt snabbare. Men, man kan inte spola tillbaks tiden, man kan endast fokusera på nuet. Det är exakt det jag måste göra.
Jag har tänkt och tänk.. Försökt komma på olika anledningar osv. Jag har kommit fram till att Freja är en mycket osäker hund innerst inne, också att hon absolut inte litar på att jag "tar hand om farorna" på promenaderna. Med den vetskapen kan jag nu jobba med dessa "problem".
Det som jag har känt varit jobbigt är när folk stirrar på en så mycket mer och med elaka blickar bara för att hon har ett utseende som för många är läskigt (tack vare medias förvrängda bild av vissa raser). Därför vill jag att hon ska visa sin bästa sida när vi är ute bland allmänheten tex. Vi har fler ögon på oss helt enkelt. Och vet ni vad, nu skiter jag i det. Jag måste det, för annars kommer jag ingen vart. Från och med nu ligger all fokus på Freja. Omvärlden är oviktig!
Med allt detta flummiga skrivande vill jag komma fram till att på promenaden nyss så gjorde jag allt det jag skrivit ovan.. Med mycket god respons ifrån Freja. Inte en enda människa, hund, katt, eller träd blev utskälld/t. Jag hann före henne, och hon förstod mig. Den känslan mina vänner.. Det är som att se ljuset när man dör..
PS. Hon gick fot halva promenaden, med fokus på mig!!!
Tack vare Catharina Fahlberg på Hundens Hus Göteborg, kunde jag med dom rätta verktygen och rätt inställning jobba med min hund på rätt sätt. Tro mig, vad jag jobbade med Freja. Det var inte "en timma om dagen" det var dygnet runt..
Freja är idag betydligt mer lätthanterlig om jag kan kalla det så. Hon har aldrig varit aggressiv det vill jag understryka ordentligt. Hon har bara varit en jävligt jobbig trotsig damphund. Hade jag fått börja om från dag ett imorgon med dom kunskaperna jag har idag så tror jag att Freja hade varit betydligt lättare betydligt snabbare. Men, man kan inte spola tillbaks tiden, man kan endast fokusera på nuet. Det är exakt det jag måste göra.
Jag har tänkt och tänk.. Försökt komma på olika anledningar osv. Jag har kommit fram till att Freja är en mycket osäker hund innerst inne, också att hon absolut inte litar på att jag "tar hand om farorna" på promenaderna. Med den vetskapen kan jag nu jobba med dessa "problem".
Det som jag har känt varit jobbigt är när folk stirrar på en så mycket mer och med elaka blickar bara för att hon har ett utseende som för många är läskigt (tack vare medias förvrängda bild av vissa raser). Därför vill jag att hon ska visa sin bästa sida när vi är ute bland allmänheten tex. Vi har fler ögon på oss helt enkelt. Och vet ni vad, nu skiter jag i det. Jag måste det, för annars kommer jag ingen vart. Från och med nu ligger all fokus på Freja. Omvärlden är oviktig!
Med allt detta flummiga skrivande vill jag komma fram till att på promenaden nyss så gjorde jag allt det jag skrivit ovan.. Med mycket god respons ifrån Freja. Inte en enda människa, hund, katt, eller träd blev utskälld/t. Jag hann före henne, och hon förstod mig. Den känslan mina vänner.. Det är som att se ljuset när man dör..
PS. Hon gick fot halva promenaden, med fokus på mig!!!
Sagoland
Mamma ringde och berättade om Rasmus veterinärbesök. Allt hade gått jättebra! Så himla skönt, vår allas älskade Rasmus. Hera får stanna hos mig tills imorgon (ev. en dag till) då Mamma har Moa (som egentligen bor hos Moster Maria) för Rasmus behöver all lugn och ro han kan få. Alla glada och nöjda! Perfekt.
Freja & Hera är helt underbara tillsammans. Det finns liksom inte ens ord för att beskriva deras kärlek till varandra. Dom läser av varandra så lätt och det blir aldrig nått gnabb. Hera överhuvudtaget är en helt fantastisk hund. Jag är bara glad över att få ha henne här. Saknar ju henne!
Freja & Hera är helt underbara tillsammans. Det finns liksom inte ens ord för att beskriva deras kärlek till varandra. Dom läser av varandra så lätt och det blir aldrig nått gnabb. Hera överhuvudtaget är en helt fantastisk hund. Jag är bara glad över att få ha henne här. Saknar ju henne!
Freja & Hera
"Barn"passning..
Ja hundarna är faktiskt som barn för mig. Även andras hundar kan jag se som mina älskade små ungar. Jag kanske skulle fötts till varg eller något, ingen vet. Jag & Marcus åkte iallafall bort till Mamma förut. Skulle låna lite pengar och även ta med Hera (aka. Maud) hem. På spårvagnsresan hem satt Hera i mitt knä längst bak på vagnen och kika ut genom fönstret. Vi gick en sväng med henne innan vi gick hem till Freja och sen vart det fart på töserna här kan jag lova. Dom är ju trots allt uppvuxna ihop så det är klart att det blir syskonkärlek! Varför Hera fick åka med oss hem är för att Mamma ska med moster Maria till veterinären imorgon, Rasmus har skadat klon och behöver opereras. Vi håller tummar och tassar här hemma att operationen går bra! Istället för att Hera ska vara själv och ha tråkigt så kan hon lika gärna mysa med oss.
(Bilden är tagen när Hera va bebis!)
Nu ligger dom så gott här i sängen med oss och vi har precis kollat på BigBrother och käkat lite. Nu blir det godis och en bra film som vi ska jäsa till. En kvällsrunda med tjejerna också innan vi somnar.
(Bilden är tagen när Hera va bebis!)
Nu ligger dom så gott här i sängen med oss och vi har precis kollat på BigBrother och käkat lite. Nu blir det godis och en bra film som vi ska jäsa till. En kvällsrunda med tjejerna också innan vi somnar.
Operation - Stärka Freja's Självförtroende
Idag passade jag på att ta tillfället i akt (i detta fall mörkret ute) och träna lite med Freja. Sannabacken (en liten park kan vi väl beskriva det som) är otroligt mörk under denna tid på året, knappt någon belysning alls faktiskt. Med ett stort flöde av både hundar, cyklister, joggare och promenerande människor så kände jag att humöret var perfekt på topp för att träna Freja. Med falukorv i fickan gick vi först längsmed vägen upp mot glasskompa, massor av passerande bilar, spårvagnar & bussar som låter. Hon var lite stressad, men det var endå på en bra nivå för att vara Freja. Hon fick kissa & bajsa innan vi satte igång "på riktigt".
Vi börjar gå in mot sannabacken där det är mörkare. Vi möter passerande människor och cyklister och jag valde att hon skulle sitta framför mig, jag med ryggen mot det som passerar, och hon så att hon kan se vad som passerar men endå fokusera på mig och få sin belöning, vid lugnt uppvisande av att det som passerar inte var särskilt intressant endå. Hänger ni med? Hon var jätteduktig! Satt lungt & fint medan "de andra" gick förbi.
Fortsatte våran lilla promenad ner mot ostindiegatan, alla som bor i närheten kan se denna runda framför sig tror jag. Inte för att det är viktigt alls utan mer för att ni ska följa med i "berättelsen". Där är det mer belyst och vi får möte med två hundar i grupp (alltså med samma person). Gjorde samma sak där och hon satt som en pärla, tittade lite på dom andra hundarna sen på mig och vise versa tills hundarna hade passerat. Fick falukorv som belöning och sedan gick vi vidare utan ett uns av fokus riktat till dom andra hundarna.
För mig så får hon gärna titta, det är nästan lite det jag är ute efter. För hon blir lugnare när hon ser vad som pågår. Hela promenaden var fläckfri och det kändes så jävla bra att komma innanför dörren utan blod svett och tårar. Jag har fått inse att jag har en problemhund.. Men synonymer till problem är "uppgift att lösa" och det är precis där vi är.. I början av denna uppgift, som vi ska lösa.
Vi börjar gå in mot sannabacken där det är mörkare. Vi möter passerande människor och cyklister och jag valde att hon skulle sitta framför mig, jag med ryggen mot det som passerar, och hon så att hon kan se vad som passerar men endå fokusera på mig och få sin belöning, vid lugnt uppvisande av att det som passerar inte var särskilt intressant endå. Hänger ni med? Hon var jätteduktig! Satt lungt & fint medan "de andra" gick förbi.
Fortsatte våran lilla promenad ner mot ostindiegatan, alla som bor i närheten kan se denna runda framför sig tror jag. Inte för att det är viktigt alls utan mer för att ni ska följa med i "berättelsen". Där är det mer belyst och vi får möte med två hundar i grupp (alltså med samma person). Gjorde samma sak där och hon satt som en pärla, tittade lite på dom andra hundarna sen på mig och vise versa tills hundarna hade passerat. Fick falukorv som belöning och sedan gick vi vidare utan ett uns av fokus riktat till dom andra hundarna.
För mig så får hon gärna titta, det är nästan lite det jag är ute efter. För hon blir lugnare när hon ser vad som pågår. Hela promenaden var fläckfri och det kändes så jävla bra att komma innanför dörren utan blod svett och tårar. Jag har fått inse att jag har en problemhund.. Men synonymer till problem är "uppgift att lösa" och det är precis där vi är.. I början av denna uppgift, som vi ska lösa.
Nybadad Freja skakar loss!
Igår fick hon sig en rejäl dusch tösa. Gott som sjutton luktar hon nu. Hon har även utfört ett litet dansnummer för er. Alla moves har Freja komponerat ihop på egen tass.
Finbesök av min kära mor & Hera
Åh jag blev så glad. Jag och Marcus kommer precis hem ifrån affären och ser Mamma & Hera utanför mig. Skitglad blev jag.. Så himla mysigt. Vi kollade igenom alla gamla valpkort och filmer på alla hundarna. Åh vilka minnen! Jag ser dock döende ut på vart enda kort under "valparnas tid" (kullen). Här är några bilder.
Hahaha. Vad jag och mamma skrattade åt denna.
Är inte vår kommentar klockren?
Keyra höggravid och Hera mycket besvärad.
Hahaha.. Ja vad ska man säga.
Freja & alla bubbisar..
Hahaha. Vad jag och mamma skrattade åt denna.
Är inte vår kommentar klockren?
Keyra höggravid och Hera mycket besvärad.
Hahaha.. Ja vad ska man säga.
Freja & alla bubbisar..
Ers Höghet! (Freja)
Freja vill helst av allt ha uppvaktning dygnet runt och visar mer än gärna detta på diverse olika vis. Allt som faller madam i smaken, ska hon ha. Igår krävde hon att få bli killad på armen av Marcus. Nej, jag skojar inte!
Ja, hon låg där och lyfte upp tassen i perfekt höjd.
Ers Höghet, blir dock aldrig nöjd.
Ja, hon låg där och lyfte upp tassen i perfekt höjd.
Ers Höghet, blir dock aldrig nöjd.
Oansvariga Hundägare
Jag blev så frustrerat arg förut. Pappa, Jag & Marcus går mot parkeringen för att åka hem till mig. Jag går lite bakom dom för att Freja är extra spänd när det är mörkt och också för att hon känner sig osäker. Helt plötsligt dyker en liten pojk upp med en hund i flexi koppel. Hunden skäller och pojken låter hela linan löpa fram till oss. Pojkens pappa står bredvid och ser allmänt dum i huvudet ut. Pappan reagerande inte för fem öre. När hunden sprang rakt mot oss ställde jag mig framför Freja och föste bort hunden med foten, dock var det en väldigt påflugen hund och den lyssnade inte på mina signaler. Allt för att hon ska känna sig så trygg som möjligt. Dock började den andra hunden och skälla ännumer och denna gången cirka en halvmeter ifrån oss. Jag försöker fokusera på min hund som jag vet känner sig hotad och trängd. Men när det inte sker någon som helst reaktion varesig från pappan eller pojken ja då blir jag irriterad. Inte tar dom bort hunden heller, nej nej..
Freja älskar andra hundar det gör hon, och blir givetvis frustrerad när hon inte får hälsa, som många hundar blir ibland. Jag försöker göra det bästa utav situationen och ber dom ta bort sin hund då min hund redan har stressat upp sig och jag vill inte riskera att Freja missriktar - hur ska jag förklara - (Sin surhet över att hon inte fick hälsa på hunden) gentemot hunden. Det kallas för missriktad aggression, som urartade då hon blev frustrerad över att inte få hälsa. Så hela situationen blev ju kaotisk som ni kanske förstått.
Min Pappa säger till den knäppa pappan att ta bort hunden.. Inget gensvar. Jag blir så jävla arg på sånt här. När jag klart och tydligt visar att "NEJ, kom inte nära mig & min hund" hur svårt kan det vara? Ta bort hunden bara. Jag tror säkert att hunden var jättesnäll och bara ville väl, det är inte det. Men när han (Pappan) låter sin lilla pojk gå med en hund som pojken inte är stark nog för att hålla, och dessutom med ett flexikoppel hur tänker han då. Ta ansvar, respektera andra & lyssna förfan på andra människors TYDLIGA kroppspråk!
Freja älskar andra hundar det gör hon, och blir givetvis frustrerad när hon inte får hälsa, som många hundar blir ibland. Jag försöker göra det bästa utav situationen och ber dom ta bort sin hund då min hund redan har stressat upp sig och jag vill inte riskera att Freja missriktar - hur ska jag förklara - (Sin surhet över att hon inte fick hälsa på hunden) gentemot hunden. Det kallas för missriktad aggression, som urartade då hon blev frustrerad över att inte få hälsa. Så hela situationen blev ju kaotisk som ni kanske förstått.
Min Pappa säger till den knäppa pappan att ta bort hunden.. Inget gensvar. Jag blir så jävla arg på sånt här. När jag klart och tydligt visar att "NEJ, kom inte nära mig & min hund" hur svårt kan det vara? Ta bort hunden bara. Jag tror säkert att hunden var jättesnäll och bara ville väl, det är inte det. Men när han (Pappan) låter sin lilla pojk gå med en hund som pojken inte är stark nog för att hålla, och dessutom med ett flexikoppel hur tänker han då. Ta ansvar, respektera andra & lyssna förfan på andra människors TYDLIGA kroppspråk!
Klicker, klickerträning!
"Klickerträning är ett numera populärt sätt att träna hundar på. Metoden går ut på att man enbart använder sig av positiv förstärkning. Man använder oftast en klicker, en plastdosa med en metallflärp som avger ett "klick" när man trycker på den. Detta klick betingar man med en belöning - oftast en godisbit. Detta kan man sedan använda för att förstärka det beteende man vill ha fram. Klickerns fördelar är att förstärkningen blir mer exakt. Dels blir tajmingen lättare, dels låter klicket alltid på samma sätt, oavsett om man själv är glad, trött, grinig, rädd osv... Klicket ska alltid följas av en belöning." - Wikipedia
Jag började en gång för längesedan med detta och jag kan väl idag erkänna att jag inte alls gick in för det. Jag visste inte riktigt vad jag höll på med kände jag, då. Nu känns det dock som om jag har funnit den där rätta kämparglöden igen. Jag har läst på och fått råd, skaffat mig lite mer kunskap och nu.. Har jag klickat in Freja! Vi har lite smått även börjat utomhus och hon fattar redan precis vad hon ska göra. Jag använder klickern framför allt till och få henne att "skvallra" (skvallerträning). Idag på morgonpromenaden hade jag inte klickern med mig och det kom en kille gåendes emot oss, i vanliga fall hade hon gjort en tjuvrusning och skällt frustrerat, (rädd & osäker).. Men idag gjorde hon inte det, hon tittade på honom och sen på mig. Då fick hon en hel jävla köttbulle det kan jag lova... Idag är jag extra stolt över henne! Min sköna böna.
"Livet är hårt och det visste jag då men jag följde inga råd jag är självlärd Jag är det. Jag svär, bre. Vill leva fullt ut, jag är värd det"
Woa, vet ni vilken jävla tur jag hade igår kväll? Jo jag & Maki skulle ut med Freja så vi passade på att dynga min äckliga matta i soprummet. Inne där så ser vi en lapp som lyder; "Min katt har dött, här finns lite saker till den som vill ha." Vet ni vad som stod där? En kattklöspelare med två våningar, en toalettlåda, två påsar med kattsand, en tunna med mat, en sån dyr leksak som är rund med en boll som inte går att ta ut men endå snurrar runt.. En till liknande leksak & en påse med kattleksaker! Fattar ni, jag tog ju rubbet.. Kan ni se detta framför er, hur vi ska bära hem allt detta på en gång istället för att gå två gånger, med hund & hela kittet.. Hahaha! Vadå girig.. Jag blev sjukt glad för jag är fattig, katterna har ätit hundmat i en vecka och nu, detta var ett mirakel. Tack!
Btw. Mina katter Amiina (den svarta) & Mocca (den håriga).
Dom har verkligen fått komma i andra hand den sista tiden. Mitt samvete har tärt på mig då jag inte riktigt vetat hur jag ska göra för att dom ska få det så bra som möjligt. Amiina (den svarta) hon hatar Freja. Hundar över huvudtaget faktiskt. Å då menar jag verkligen hatar, & att hon hatar Freja gör ju i sin tur att Freja blir extra intresserad av den fräsande, klösande katten än den pälsiga lugna utvecklingsstörda Mocca. Så! Det jag vill komma fram till är att jag nu har löst problemen.
KÖKET! Det är katternas. Där finns nu massor av gosiga sovplatser. Klösträd & matplatser. Fönstertittarplatser & ett härligt element. Freja får endast gå in i köket för att dricka vatten & äta, eller om jag röker och hon vill sitta bredvid (mammegris). Katterna får givetvis gå vart dom vill, men bara känslan av att köket är "fristaden" det tror jag att Amiina blir glad över. Snart kommer våren & då kan hon strutta omkring utomhus som hon älskar också.
Mitt samvete känns lite bättre, lite!
Jag älskar min hund & mina katter,
Jag gör verkligen det.
Btw. Mina katter Amiina (den svarta) & Mocca (den håriga).
Dom har verkligen fått komma i andra hand den sista tiden. Mitt samvete har tärt på mig då jag inte riktigt vetat hur jag ska göra för att dom ska få det så bra som möjligt. Amiina (den svarta) hon hatar Freja. Hundar över huvudtaget faktiskt. Å då menar jag verkligen hatar, & att hon hatar Freja gör ju i sin tur att Freja blir extra intresserad av den fräsande, klösande katten än den pälsiga lugna utvecklingsstörda Mocca. Så! Det jag vill komma fram till är att jag nu har löst problemen.
KÖKET! Det är katternas. Där finns nu massor av gosiga sovplatser. Klösträd & matplatser. Fönstertittarplatser & ett härligt element. Freja får endast gå in i köket för att dricka vatten & äta, eller om jag röker och hon vill sitta bredvid (mammegris). Katterna får givetvis gå vart dom vill, men bara känslan av att köket är "fristaden" det tror jag att Amiina blir glad över. Snart kommer våren & då kan hon strutta omkring utomhus som hon älskar också.
Mitt samvete känns lite bättre, lite!
Jag älskar min hund & mina katter,
Jag gör verkligen det.
